I ett rosa sus och dus

Rabatterna beter sig inte riktigt som jag vill och tänkt mig. Det ingår väl kanske i skapande processen och är kanske något att njuta av. Det oväntade, det överraskande. I normala fall så välkomnar jag överraskningar, jag jublar och klappar händer men när det kommer till mina blommor så har jag ju en plan. Jag har ju tänkt mig den nyansen med dom bladen och längtat. Längtat efter det mötet, efter den blommans ton med den andras skira växtlighet, och så blir det inte så.

Men nu har jag återhämtat mig och kan se det som faktiskt växer och är vackert. Den fantastiska dagliljan Catherine Woodbury och underbara Razzmatazzen - egentligen vackrast innan den slagit ut helt. Fullkomligt makalösa rudbeckian som knoppar något vansinnigt - rosa, cerise och ljuvt limelila i en sagolik utbredning. Ock så den fina rosa höstanemonen - mild och anspråkslös men när den väl trivs så brer den ut sig vilt, obarmhärtigt.

Förutom trädgårdsmys så kom vår nya ytterdörr på plats idag - hurra! Vad fin den blev, så roligt. Sandlådan blev klar i förrgår och Philip stortrivs. Tänk vilka snälla storebrorsor som klämmer ner sig bland sanden och leker, värmer modershjärtat : )