God Jul!

God Jul till er alla!

Jag  hoppas ni alla får en fin jul med många skratt, massor av god mat och härliga dagar tillsammans med dom närmsta!

Hipp hipp hurra!

Grattis finaste Oskar på din 7-års dag. 

Världens skrattigaste, trixigaste och kramgoaste kille, så fantastiskt  att få vara din mamma! Nu ska vi öppna paket så det fladdrar kulört papper i luften, blåsa serpentiner och hurra för dig så mycket vi bara kan, finaste du! Och ikväll fortsätter firandet såklart med kalas för hela stora fantastiska familjen - roligt.

Direkt från Paris!

Måndag och tröttare än någonsin imorse. Blek, slaskväder och sen till jobbet....Usch. Men nere i kulverten, i vårt trista omklädningsrum, på mitt pyttelilla klädskåp hängde dagens räddare i nöden. Macarons - och inte vilka som helst. Från Ladurée i Paris, ja jädrar vad jag studsade. Halleluja och tack till N som fraktat dit dom direkt från Paris och tro mig dom smakar underbart!

Efter den överraskningen kunde ju inte måndagen bli annat än bra, nu sen kväll med bak och presentinslagning, en stor dag imorgon. Jag hoppas er måndag blev bra den med, kram!

I adventstider

Nyvaken efter en lördagnatt på akutmottagningen, svårt att slita sig från fyra fina igårkväll och traska iväg i snöslask och mörker. Finns det något mysigare än hemmakväll med tända ljus, kojbygge och glada röster som diskuterar om om minizombies är bättre än isskotten från småplantorna? Plants versus zombies är heta hemma hos oss just nu...

Natten gick fort med spring i trappor, sjuka människor på avdelningar och trötta ledsna på akuten. Senaste dagarna hemma har också sprungit iväg med tennisavslutningar för två stora och kalas för 18 barn idag. Oskars stora dag närmar ju sig så han och en kompis hade fest för killarna i klassen med hinderbana, klätterstege och rymdstafett, tokhög ljudnivå och tokladdade barn i en salig röra! Hade varit så roligt att få vara med! Nu söndagsmiddag och tre trötta som garanterat kommer sova gott inatt, jag med.

Välkommen till dukat bord

En variant av dukning till jul med granris, glasgrön keramik och enstaka skimrande mässingsdetaljer. Vi har nog inget i vårt hus som är guldskimrande men till julbordet skulle jag absolut kunna tänka mig den varma tonen, behövs verkligen när det är mörkt och grått ute. Vart tog snön vägen? Fina ljusstakarna måste man nog ha alla fyra för att få fram den fantastiska formen helt. Mässingskrukan, den minsta av tre storlekar, fyller jag med vita hyacinther och lilla vasen med anemoner med mörkt öga, och så granris lite här och var på bordet med gulskimrande små fåglar som tittar fram. Då var det bara gästerna som fattades!


Mässingskruka från Svenskt Tenn, likaledes granprydnad och vas Kotte.
Keramikljusstakar av Kähler, finns bl a hos Illum Bolighus.
Miniatyr fåglar från Jette Frölich.
Granris från skogen.

Bra bättre bäst

Bäst just nu utan tvekan - Tawni O'Dell, en makalös författare med ordet i sina händer. Jag har precis läst klart Coal Run och den är underbar. En berättelse om människor i en liten stad där man genom generationer har förlitat sig på kolet. Kolet, det svarta guldet, som försörjt familjer, gett mat på bordet och skapat relationer. Vad händer när allt rasar, när pengarna inte finns, när livet förändras och du ställs inför val du aldrig trott du skulle behöva göra? Springer du din väg, eller stannar du och kämpar?

Läs läs läs, den är värd all din tid, finns även på svenska här och här.  Jag var orolig inför att läsa en andra bok av Tawni O'Dell när den första var så bra, minns ni? Men nu är det ju klart, hon är helt enkelt fantastisk och jag kan knappt bärga mig förrän jag har läst hennes andra. Hon har en enorm förmåga att skapa karaktärer som nästan hypnotiskt drar in dig i deras värld, deras universum som känns så levande och engagerande.

Vi får följa den tidigare fotbollshjälten Ivan och hans återkomst till sin hemstad, till hans familj och till det som en gång gjorde honom till den han nu är idag. Vad är det som har hänt och varför kan han inte möta sina mörka sidor utan att fly bort, både i tanke och ord? Personerna runt honom är lika fängslande och systern som skildras är så fint beskriver med ömhet i orden. Det som gör O'Dell unik är just det, det ömsinta mitt i allt det mörka tunga, hon låter aldrig hoppet försvinna. Snälla läs och säg vad ni tycker?

Fantastiska foton på kolgruvor tagna av Mitch Epstein och publicerade i boken American Power, Ulla Montan har fotat författaren, och bild på Penn States fotbollsarena från deras egna hemsida, tack för lån av bilder!

Tänker på: Jette Frölich

Just vid den här tiden i många år nu har jag tänkt på Jette Frölich, den underbara danska konstnärinnan. För det är hon ju, en konstnär som skapar i olika material med sax och penna och så växer skira världar fram. Världar fyllda med stjärnor, fåglar och underbara gnistrande granar, dekorationer att fylla våra hem med. Vackrast av dom alla, den glänsande julgranen, med små värmeljus vid foten som både värmer och lockar. Den vill jag ha, i vintrigt silversken på vår öppna spis så lovar den oss en fin jul.

Jette Fröhlich älskade redan som liten att skapa, på kvällarna låg hon i sin säng och broderade i smyg långt in på nätterna. Hon drömde om att bli arkitekt, Corbusier och Frank Lloyd Wright var hennes fixstjärnor men hon kom inte in på utbildningen. Hon började studera franska och där träffade hon sin man, 4 barn kom och hon fortsatte att skapa. Nu julprydnader i papper och ett år bjöd hon in folk för att beskåda verken, chefredaktören för Bo Bedre tog en bild och sedan dess har väl Jette Frölich symboliserat julen i Danmark.

Under decennier har hon smyckat granen i Illum Bolighuset, dekorerat på Royal Copenhagen och smyckat Georg Jensen, haft egna utställningar där hennes kollektioner visats upp i en sagolik miljö. Det sagolika säger hon själv kommer från åren i Iran, hon flyttade med sin man dit 1970 och när dom kom hem visste hon vad hon ville göra, hon ville skapa och använda sig av den orientaliska ornamentiken, dom invecklade mönstren och samtidigt få med det storslagna kyliga nordiska. Och som hon lyckats!

Bilder lånade från konstnärens hemsida, från tidningen Boligmagasinet på konstnären själv samt från nordichouse.co.uk, tack!

Hokus Pokus

Om jag hade kunnat trolla så hade jag gjort det den här veckan. Trollat fram lite extra timmar varje kväll så livet hade bestått av mer än gympaväskor, trasiga jeans, tvätt och mathandling. För det som är roligt, att få mysa med barn och prata om dagen som varit, att hinna mötas mitt i vardagen och säga något mer än hej, det blev det för lite av den här veckan. Och andra roliga saker, som bloggen till exempel den hamnade långt ner på listan när konstiga neurologiska sjukdomar dök upp på avdelning, då var jag tvungen att läsa på hemma för tiden ja, den försvinner på sjukhuset också.

Men igår trollade vi, så simskola och julmarknad hanns med och en massa mys tillsammans på kvällen. Så nu kan Philip säga Dudde och Oss, fast bara när han själv vill förstås...Och jag är snart klar med Ludvigs pepparkaksgubbedräkt, nåja - tröja åtminstone. Hatten är gammal och bruna byxor nya men tröjan den fixar vi till med manschetter, låtsasknappar och slingrigt kristyrbrodyr. Imorgon är det Luciatåg för föräldrar och sen på den riktiga dagen för resten av skolan, och sångerna kan vi. Hela familjen, vilken tur. Och kalasinbjudningar till Oskars kompiskalas är fixade och till familjekalas nästan klart så nu är vi ju faktiskt ikapp!

Det är mycket presentsnack hos oss just nu och jag kan ju känna att vår tajming med Oskars födelsedag är inte den bästa. Ett helt år och så födelsedag och jul tätt inpå varandra, allt det mest glittriga, kalasiga, presentiga i en enda jätteexplosion - och sen tyst och torka resten av året. Jösses, jag förstår honom verkligen, klar det väller fram önskemål och funderingar, så vi hänger med så gott vi kan ; )

Må så gott alla och hoppas ni har en fin tredje advent!

Andra söndagen

Andra advent och hyacintherna har fortfarande inte slagit ut, vi väntar ivrigt. Ludde på sin blå, Oskar på sin rosa och jag på dom vita. Finns det något som doftar bättre?! Kanske krydddorna när man bakar mjuk pepparkaka? Eller dom underbara apelsinerna med kryddnejlikor i, åh december är bäst!

Idag var det kalas för stora kusinen S som fyllde 6 år - hipp hipp hurra! Fiskdamm, dansstopp och en massa kul. Tyvärr missade jag det men fick en utförlig rapport innan Osse drog iväg på fotboll, och nej, jag lovar, jag tog inget godis ur påsen...Samtidigt som hurraropen skallade så fick jag äntligen träffa finaste S, den lilla bebisen som flugit ända från Los Angeles. Hjälp vad söt och hjälp vad jag snusade på honom. Så liten och fin när han sakta slöt sina ögon och somnade i min famn. Helt klart viktigast i livet, dom små som sen blir stora och precis lika viktiga då. Nu godnatt, jag hoppas ni haft en fin adventshelg allihop och att ni kanske varit på någon julmarknad?

I ett rosa skimmer

Mitt i nattjoursveckan, i det trista gråa novembermörkret så smög december in och gjorde en storartad entré. Underbar gårdagkväll med blommor, champagne och fantastisk mat på le Rouge. Med glad Philip som sov borta för första gången tillsammans med storebröder och med fin S som trevligt sällskap så kunde det ju inte bli annat än toppen.

Så lite trötta idag, jag och Philip som nu är hemma, laddar vi för fredagkväll och sista nattjobbet för mig den här veckan. Finaste Gardens Illustrated landade i brevlådan igår med underbara julrosen på framsidan, längtar tills våra tittar fram bland snö och vårsol, med rosaröda fräknar på isvita kronblad.

Ha en skön fredag!

Så levde dom lyckliga i alla sina dagar

För tio år sen idag var jag ett nervknippe. Kall om händerna, ont i magen och en puls som slog i 180. Vi hade planerat (läs jag) och planerat. Klippt små hållare i papper till 80 ljus, bundit små granrisgirlanger till var och en av dessa, förberett en film där vi hittat roliga foton på alla gäster och berättat kort om dom som en presentation på vägen från kyrkan.

Designat inbjudningar som vi ritat själva, valt blomblad att dekorera borden med, letat rätt orkidé att ha i brudbuketten och ja, ni förstår, jag var faktiskt helt galen. Så där så jag idag kan skratta högt åt saker jag gjorde, saker som idag inte skulle betyda ett dugg. Men det var en härlig galenskap och det blev en fantastisk dag. En dag när jag grät i kyrkan så jag trodde att mitt ja aldrig skulle kunna komma fram, en dag när alla tillsammans med mig höll andan och undrade hur det skulle gå. Jag fick fram mitt ja och sedan dess har första december en speciell plats i mitt hjärta, precis som du S.

Sista dagen i november

Äntligen hittades paketet från Amazon på posten. Så nu kan jag och Joyce tillbringa lite kvalitetstid ihop, och alla Mulvaneys också såklart! Nu iväg för nattjobb, hemmadag med sjuk Ludde idag, han njöt av tillvaron....

Där någonstans stannade mitt inlägg igår, lite stressad på väg till nattjobb så kunde jag inte få fram mina foton. Ny design? Eh, vart tog picasa webalbum vägen, eh och jag kände mig såå gammal och borta. Eller var det fel på blogger??  Nu hemma från natt på stökig akutmottagning, trött men glad, fotona är hittade och jag vet inte hur. Vet ni? Glad är jag!

The Art of Flight

Sanslöst vackert, omöjligt att utföra och galet fantastiska snowboardåk i miljöer som aldrig filmats. Filmen The Art of Flight, gjord av Travis Rice och Curt Morgan, har precis haft premiär och det är en film som det pratats om, en film som ska överbrygga mellan den vanliga smala snowboardpubliken och mainstreamfolket (typ jag), och jag är fast.

Den är omöjliga att sluta se på när du väl börjat. Allt är knivskarpt fotat, där minsta snökorn framträder och där färgspektrats alla nyanser lyser nästan smärtsamt. Där alla tricksen får mig att gapa och vilja börja med snowboard eller åtminstone åka till Patagonien. Hur har han gjort Curt Morgan, regissören? Visionen måste ha brunnit så skarpt för han avviker inte en millimeter från sitt mål, allt är perfekt in i minsta detalj, och det måste ha kostat, på alla sätt.



Det spelar ingen roll om du aldrig åkt bräda, eller skidor eller inte ens vet vad snö är, filmen är ett måste. Galet fantastisk, inspirerande och absolut beroendeframkallande. Glömde jag nämna musiken? Den är sjukt bra den med ; )