Lyxsöndag

Hjärtat bultar lite snabbare när jag kikar på min vårrabatt och framförallt på mina kungsängsliljor. Hjälp vad vackra när solljuset silar genom kronbladen och det skimrar i purpur. Mer, vill ha mer. Idag fick jag dessutom äntligen en bra bild på Jack Frosten, det är ju för bladens skull jag har den, dom silverskimrande, frostiga som är så svåra att fånga på bild. Det där skimret finns i hjärtat hela året.

Ståendes snabbkaffe för två på altanen. Vi två - jag och S, mitt i kompisbesök för killarna och vattenkrig mot tjejerna mittemot, några stilla minuter bara vi sen blöta killars vrål för tjejerna var riktigt smarta. Vi är ju det...

Ännu mer söndagslyx, hämtade ut paket med det bästa av allt böcker. Perfekt för idag blev jag klar med The Concubine of Shanghai, som bitvis har ett poetiskt språk med glimtar av realism. Realism från livet i Shanghai under 20-30 talet men också inblick i det kinesiska feodala samhället, byggt för män men inte nödvändigtvis av män. Historien om Cassias färd upp mot maktens höjder och hennes kamp för att skapa sitt egna liv, är vackert beskrivet och ofta otroligt fängslande. Läs den och sen vill du fara till Shanghai - fast helst även göra en resa i tiden.

En hel bunt med böcker kom ju, jag har väntat så på Jellicoe Road så nu äntligen! Köpte även The Hunger Games serien, litar fullt på Bokhoras rekommendationer. Efterlängtade andra delen på The Kingkiller Chronicle var jag bara tvungen att få hem, första delen var ju så bra. På väg är även True Grit ( Donna Tartts favoritbok!) och The Help av Stockett samt A Discovery of Witches av Harkness. Alla dessa böcker, 8 stycken för 470 kr - det är fantastiskt, I love Amazon uk!

Dagarna som gått

Så har vi hel dator igen, så bra. Och vad många bilder jag hann ta på bara några dagar...Igår utevistelse och trädgårdsfix. Plantering i kruka på baksidan, där kommer jag ha många i terracotta, dom blir ju så fint slitna efter bara ett kort tag. Fina Austinrosen Eglantyne tar sig trots hård vinter i kruka (nästan bortglömd i garaget). Timjan grävdes upp från solrabatt och omplanterades, ser väldigt död ut. I år funderar jag på att ha krukor på rad uppför trappan till altanen, bara vita blommor i olika sorters lerkrukor? Eller är det som gjort för att mejas ner av barn?

Körsbärsträden blommar på vår promenadrunda och första rabarberpajen bakades igår. Vår rabarber växer bättre än ogräs! Skön långfika med övänner och sen stilla kväll i trädgården där rådjuret åt upp Mount Tacoma och Angelique. Inte ok. Nu mera sol och snart en normal klocktid så söndagen kan starta  för alla.

I underjorden på jobbet

Ja ni ser hur glamoröst det är på mitt jobb. Ser ni min budoir? Längst ner i underjorden, i kulvertarna, där klär vi om. Där har jag suttit och läst och inte velat släppa boken. Där har jag varit redigt trött efter nattpass på akuten, gäspat och sagt godmorgon till de pigga som börjar sin dag. Där har jag gråtit när det varit riktigt sorgligt och där har vi skrattat mycket.

Rolig lunch med jobbkompisar som alla är så snälla, roliga och fina. Philip tjoade rejält men släppte sina höga toner till slut och somnade, något röd i ansiktet. Väldigt kul att få höra allt som händer, känns väldigt avlägset och som om jag glömt allt jag lärt mig.

Jag är såå nervös inför två jobbpass i maj, två heldagar och tänk om jag gör fel. Om jag inte minns, om det blir riktig tokigt? Ja sånt tänker vi på, allihop på jobbet när vi varit borta en tid. Det får ju inte bli fel, det får ju inte gå fel. Det är viktig att det blir rätt, utrymmet för fel finns inte när det handlar om människor. Människor som är sjuka, anhöriga som är oroliga, det är ju också det som gör mitt jobb så fantastiskt. Att få vara där och ha möjlighet att hjälpa till. Fantastiskt att jobba på sjukhus, jag brukar alltid försöka övertala människor att byta karriär och komma över till oss inom vården - går väl sisådär. Men roligt är det.

Roligt när vi kom hem var ett litet sött paket i brevlådan med ett finfint foto, tack för tips Weronica. Nu ska ram fixas och sen upp på vår vägg där vi har ramhyllor med samling av kort, foton och teckningar. I övrigt så tokstressade jag iväg till fotbollsträning, väl framme helt tomt och vi var 30 min för tidiga. Svårt med minnet, hur blir det när jag ska jobba...

Det blev ju bra!

Besök i storstaden för årligt tandläkarbesök, så nervös innan trots att han är världens snällaste - och bästa! Belöning efter denna nervpress blev att stå och gapa av beundran åt min - antagligen, favoritlampa i världen. Piet Hein Eeks Old lampshade-lamp, den är lampornas lampa, ljusets drottning och vackrast av dom alla. Bodde jag större och hade mer pengar så skulle den solklart åka med hemåt, han är ju så bra den där Piet.

Tre andra fina saker på min snabbrunda, kudde från Ceannis. Tänker mig den i min sommarstuga  (typ summer cabin i New Mexico) i min vita soffa (a la tuffy från urquiola) som står på mitt vita golv (i sten). Blir nog bra...

Och så en annan förtjusning - askar. Ortigia har fantastiska dusch och badprodukter men bäst av allt - i underbara förpackningar. Så vackra färger, nästan tunga lock och med enstaka silverdetaljer, tvålar, oljor, badsalt i himmelska dofter.

Fina anteckningsböcker kan man inte ha för många av och mönstret på dessa är ju så snyggt retro femtiotal med en liten extra detalj - guld på sidornas kanter. Vilken härlig känsla att skriva på eller teckna i,  med lite guld en vanlig vardagkväll, från fina Astier de Villatte, (underbar hemsida).

Sen hem och rond 3 med kommun avslutas på två minuter, plats klar inför höst på dagis som vi gillar, inga problem. Så bra.  Dagen blev ju riktigt bra, se där!

Rond 2

Imorse var jag kolerisk, finns nog inget annat ord som beskriver mitt tillstånd bättre. Rond 2 med kommun angående dagisplats - förlåt, förskoleplats. Förstår inte vitsen med eget val när när vi ändå inte fick något av dom tre vi tittat på, så iväg idag för titt på fjärde dagiset. Imorn rond 3.

Detta till skillnad från det fina trycket ovan, som anlände med posten idag. Bilden andas ett lugn och jag tänker mig att den är lite som när jag är i trädgården. Tiden står lite still och jag är i min egna värld, åtminstone i några minuter. Titeln på det superfina trycket är My Place och är gjord av Shirae, finns på Etsy och hon har flera till som är så fina, titta vetja. Med trycket i posten hade Shirae även skrivit ett så sött kort och skickat med ytterligare små bilder, verkligen en gullig gest!

Boken är utläst och visst var The House at Riverton bra. Inte fullt så fängslande som The Forgotten Garden men ett lysande tidsdokument, åtminstone får jag den känslan och med ett underbart språk. Vi rör oss från seklets slut och första världskriget mot en ny era - 20-talet med kvinnans begynnande frigörelse. Som tidigare är det en resa i tid och minnen, ihågkomster som bygger upp romanen. Mot slutet av boken ökas tempot och finalen är fantastisk, oerhört vacker och fullkomligt omöjligt att inte se i bilder. 

Det ska bli roligt att läsa Kate Mortons tredje Distant hours men nu behövs lite paus från det superbrittiska så jag har påbörjat The Concubine of Shanghai av Hong Yin, köpt i Bangkok och det är Asian Penguin som publicerat boken, ska bli spännande.

Svartvit bild överst lånad från Francis Frith och bild under från My brighton and hove.

Tänker på: Piet Oudolf

Så lekande lätt det ser ut. Böljande former, sjok av färger, taggigt mot skirt i en en oöverträffad harmoni. Det är naturligtvis inte så lätt, utan tvärtom komplicerat och kräver att du kan dina växter, din färglära och att du är en konstnär. Som Piet Oudolf, holländaren som revolutionerat synen på trädgårdsdesign.

Han är en kompositör med absolut gehör för växters samverkan. En mästare på struktur och form. Hans tankar kring den naturliga trädgården, där framförallt perenner och gräs blandas, i en skenbar oplanerad komposition är helt unik. Det är som musik tänker jag mig, att gå mitt i en Oudolfsk komposition är som att vara mitt i ett musikstycke. Det måste vara fantastiskt att få göra det.

När jag ser bilder från hans olika trädgårdar slår det mig att han aldrig vilar, lutar sig inte tillbaka utan strävar hela tiden efter det perfekta - ultimata. Vad är då det ultimata? Det vet kanske inte han själv heller, men i intervjuer så säger han att han aldrig är riktigt nöjd. På något sätt anas detta, han är ständigt på väg, aldrig helt färdig.

På hans hemsida finns bilder, små frusna ögonblick av hans konstverk. Ingen har som han förnyat synen på trädgården hela året, genom alla årstiderna. Frosten som glimmar på dom höga gräsen, snön som trollar med bolltisteln, dom vissnade bladen som bildar en brunmurrig skattgömma - att leva med det gröna året om och se skönheten i detta. För mig är han oöverträffad.

I Sverige kan man beundra hans verk i bland annat Enköping - Drömparken och i Sölvesborg - De fyra årstidernas park.
Böcker att inspireras av: Designing with plants tillsammans med Noel Kingsbury samt Dream plants for the natural garden tillsammans med Henk Gerritsen. Jag har båda och dom är fantastiska!

Bilder lånade från Piet Oudolfs hemsida.

Förmiddagssol

Söndag och sol på framsidan. Man får passa på för sen blev det kallt och fotboll för stor och mellan. Grusplan med damm och pojkar i blå kläder. Hemma kallt i trädgård och mycket att göra, fast inget blir gjort. Men Philip går med lära-gå-vagn, glad och mycket försiktig, snart så. En kruka planterad dock - vit minipensé, snöflinga och stiligt silverblad som sällskap, allt i ny svart kruka så nu är framsidan stram och återhållsam. Så får vi se hur det blir på baksidan sen