12 augusti 2011

Blommor och bokmani!


Jovisst går det, men inte så lätt. Det är svårt att hinna läsa när två sommarlovslediga barn rusar runt, när liten fin börjat gå och när S målar. Men man kan stjäla lite tid vid sandlådan eller när man lagar mat, vid baddags eller sent sent på kvällen när huset är tyst. För det går ju absolut inte att sluta läsa, ånej, tänk att få kliva in i någon annans värld för ett tag och upptäcka nya saker. Hemliga, roliga, läskiga eller bara helt fantastiska upplevelser bara för mig, där just då i det ögonblicket. Vilken gåva.


Så kanske påverkade det mig när jag läste vidunderligt vackra sorgliga History of Love av Nicole Krauss. Språket är poetiskt, historien genialt uppbyggt kring den ensamme överlevaren av andra världskriget Leo Gursky. Han sörjer sin sanna kärlek och saknar sin son, ensam i ett myllrande New York. Samtidigt får vi även följa 15-åriga Alma vars mor är änka och som får ett uppdrag vilket kommer förändra deras liv. Flickans och mannens vägar möts i ett fantasifullt slut, ett slut som överraskar på många sätt. En bok som kräver sin tid och koncentration vid läsning, något jag inte hade helt och hållet, eller fångade den mig inte? Absolut värd att läsa men den kräver sin egna tid.


Dead reckoning av Charlotte Harris är desto lättare att komma in i, vi är återigen i Bon Temps och möter Sookie Stackhouse, ni vet True Blood-serien. Som alltid är Sookie jagad av diverse fiender, jobbar på baren och hänger med älvor men boken känns svartare än vanligt. Ett orosmoln släpper inte taget och vad är det med Eric? Alltid lika roligt att läsa men denna gång med en ny skärpa, en vass egg som inte släpper taget och lämnar läsaren med frågor inför nästa bok, en känsla av att något avgörande står på spel.


I serien Mortal Instruments av Cassandra Clare är det alltid något avgörande på gång vare sig det gäller att rädda världen, överleva eller möta sitt livs kärlek. Fantasy i högform med snabba repliker, roliga möten och ett fantastiskt persongalleri. Snabb att läsa och kräver definitivt ingen djupare analys men är ett bra avbrott i vardagen för en träff med Shadowhunters och Clarys väg till att hitta sig själv och kanske rädda sin familj.


Ytterligare fantasy med serien The Black Magician Trilogy av Judy Caravan. Mer svart och allvarlig än ovanstående serie men också kanske mer fängslande? Jag upplevde dock första delen som lite seg, trög och det var med viss tvekan jag fortsatte följa den fattiga slumflickan Soneas väg till att bli en magiker. Sista delen High Lord är utan tvekan bäst, spännande med ett högst oväntat slut, dessutom ett högst irriterande slut. Vet inte om jag förlåter författaren detta men trots det så absolut läsvärd.




För er som inte gillar Fantasy ännu, men vill prova, då ska ni absolut börja med Patrick Rothfuss The Kingkiller Chronicle, ojämförligt det bästa som fantasygenren producerat ever!



11 augusti 2011

Jagad av tuppar



Igår var vi på en riktigt gammal bondgård och hälsade på. Blev jagade av glada tuppar som ville hälsa - hela tiden, matade kaniner och beundrade dom vackra hästarna. Sen såg vi ett av dom största fåren nånsin, respekt, till och med geten höll sig lite på avstånd.



Philip sprang runt och ville nog gärna ha med sig en tupp hem, det ville inte jag...Fast oj vad fint det var och så vattnet på lite avstånd, vilken utsikt!



En toppenutflykt med glad Philip som dock absolut inte ville vara med på bild...




8 augusti 2011

Tänker på: Siri Derkert




Jag tänker alltid när jag läser/ser eller hör talas om kvinnor som levt långt tidigare och är kända idag att dom antagligen fått kämpa hårt. Att dom verkligen måste ha brunnit för det dom gjort för att få modet att gå mot strömmen. Det måste nog krävas en hel del att inte välja man och hem i första hand när det är den gängse normen i den tidsera dom levt. Jag tänker mig en passion till hantverket dom utför och ett enormt driv för att lyckas göra sin röst hörd.


Siri Derkert var en fantasisk konstnär. Hon levde 1888-1973, och jag tänker att hon nog fått kämpa en hel del, att hennes passion till det hon gjorde måste ha lyst så starkt. Jag tycker man anar det när jag ser hennes verk. Just det att det sträcker sig från målningar inom kubism och expressionsim, från modeteckningar till reklamaffischer till underbara skulpturer. Det är en sådan bredd, ett uppvisande i ett innerligt konstnärskap som jag finner enastående.




Just nu kan en del av hennes verk skådas på Moderna Museet i Stockholm, åk dit och njut av färgspelet, av dom precisa penseldragen och känslorna som verken väcker. Sedan kan man också åka tunnelbana och se hennes blästrade verk på Östermalstorgs station, dom svartvita figurerna löper längs väggarna, ristade i betong.  Utställningen på Moderna pågår 28 maj till 4 september, missa inte den.







Bildporträtt av konstnären taget av Anna Riwkin.

6 augusti 2011

Småfix med string


Halvkvav och mulen dag, perfekt för småfix i Luddes rum. Äntligen upp med den fantastiska Stringhyllan. Så fin och vad svårt att välja bland alla fina färger och kombinationer! Vit blev det med valnötshyllor, jättefin till dom vita väggarna och Ludvig blev så glad. Jag är så förtjust i hyllsystemen från String att jag verkligen skulle vilja ha fler till sovrummet, böckerna blir ju bara fler och fler...



Äntligen kom så även den inramade Star Wars postern upp, verkligen roligt med något grafiskt snyggt som även barnen gillar, från Etsy och Handz förstås. Ramen är Ribba från Ikea och vi passade även på att köpa nya hurtsar till Luddes skrivbord - Alex och äntligen kan vi kanske få lite ordning. Lite väl optimistiskt med öppna hurtsar sen innan, konstant rörigt och ingenstans att förvara sakerna. Nu genast mer ordning och helt plötsligt syns dom andra sakerna mer, bra!







3 augusti 2011

Middag med vänner och Ernst!



Tre fina hemma och dagarna springer förbi, snabbt och nästan obarmhärtigt för jag vill ju att sommarlovet ska vara läänge! Vi badar, bygger på kojan, träffar vänner och visst provade jag Ernst fina bröd, ni vet det italienska och gott var det.



Vi såg den svenska filmen Gränsen häromkvällen. Roligt med andra skådespelare än Persbrant/Nyqvist/Rapace och en fantastiskt bra början. Andra världskriget i Sverige och några soldater som tar sig över den norska gränsen olovandes. Spännande - absolut hög stressfaktor och gömma sig bakom kudde varning, men sen...Vad är det med svenska filmer och deras slut, varför måste det bli så fel och pinsamt uselt på slutet? Varför är det så svårt att få ihop det? Se filmen ändå, det är spännande och vackert foto, väl värt det om inte annat. Nu mera bad!





28 juli 2011

I ett rosa sus och dus




Rabatterna beter sig inte riktigt som jag vill och tänkt mig. Det ingår väl kanske i skapande processen och är kanske något att njuta av. Det oväntade, det överraskande. I normala fall så välkomnar jag överraskningar, jag jublar och klappar händer men när det kommer till mina blommor så har jag ju en plan. Jag har ju tänkt mig den nyansen med dom bladen och längtat. Längtat efter det mötet, efter den blommans ton med den andras skira växtlighet, och så blir det inte så.



Men nu har jag återhämtat mig och kan se det som faktiskt växer och är vackert. Den fantastiska dagliljan Catherine Woodbury och underbara Razzmatazzen - egentligen vackrast innan den slagit ut helt. Fullkomligt makalösa rudbeckian som knoppar något vansinnigt - rosa, cerise och ljuvt limelila i en sagolik utbredning. Ock så den fina rosa höstanemonen - mild och anspråkslös men när den väl trivs så brer den ut sig vilt, obarmhärtigt.


Förutom trädgårdsmys så kom vår nya ytterdörr på plats idag - hurra! Vad fin den blev, så roligt. Sandlådan blev klar i förrgår och Philip stortrivs. Tänk vilka snälla storebrorsor som klämmer ner sig bland sanden och leker, värmer modershjärtat : )




27 juli 2011

Skepp o´hoj tre fina!


Hejdå till tre fina som beger sig iväg på campingtur. Tält är packat, sovsäckar och massa russin. Och så förstås tre ficklampor. Som testats, och testats lite till. Det kan ju bli mörkt därute i vildmarken. Spända väntade vi på båten och vilken glädje när den kom. Nu börjar det - äventyret!


Vi andra två vände hemåt, lite tomt redan. Philip och jag får trösta oss med att åka och köpa låscylinder för nu kommer snickaren så vi får nya ytterdörr på plats. Jaa, nästan lika roligt som att bada från klippor, grilla korv och berätta spökhistorier i tält...Nästan.


Dom senaste kvällarna har vi tittat på Mad Men box. Ja jag vet, jag är hiskeligt sen, senare än vad jag trodde faktiskt. Herregud vad bra den är! Som en ultimat blandning av teater och film med otroliga kläder och miljöer. Snyggt, välskrivet och fy sjutton för att vara kvinna 1960! Jag bara dog häromkvällen när Betty Draper skjuter grannens duvor med ciggen i mungipan, så snyggt och så rätt! Härligt att bara ha hunnit se första säsongen, det är väl lika bra sen? Någon som vet?