En orgie i grönt del 2

Jag kommer försent nu. Hur ska man inte göra det? Nu när allt precis liksom bara väntar på att få slå ut, få rosaröda blad som sakta bleknar i solen, få alldeles skira ludna knoppar som när jag vänder ryggen till har slagit ut. Det går för fort och jag stannar till tidiga morgnar, stannar och stannar lite till. Alldeles för länge så bussen glöms och jag får springa bland trötta villor. Ensam, med snabba steg mot asfalten och med ett himmelrike på näthinnan. Runda pionknoppar, glasgrönt skimmer, violetta streck på ljusa sidenmjuka kronblad. Den där morgonen när vallmon slagit ut, overkligt vacker eller den där kvällen när allt sluter sig och säger godnatt. Sånt som behövs bland jobb, avslutningar och ännu mer jobb!