12 oktober 2011

Tre tips - only for you!


Ja den var ju precis så bra som jag förväntat mig - Little Bird of Heaven av Joyce Carol Oates. Ett fyrverkeri i svärta, våld och passion och samtidigt en berättelse om längtan. Krista och Aron lever i skuggan av deras fäders gärningar och liv. Arons mamma Zoe hittas mördad och misstankarna går till den brutale exmaken eller hennes älskare - Kristas pappa. Ingen dömd men i den lilla småstaden Sparta är domen tydlig, ingen rök utan eld och alla drar sig undan, livet förändras.

Joyce Carol Oates
Vi får följa Krista, se hennes beundran för sin far och hennes kamp för att finna sig i det nya livet. Det är svart, en saga i mörka toner där Kristas förälskelse i Aron på avstånd får oanande konsekvenser. Att läsa boken är lite som att åka med en bergochdalbana, en tur som obönhörligt maler vidare och det finns ingen chans att dra sig ur, att sluta, utan jag läser nästan oavbrutet tills det bittra slutet. Ett alldeles oväntat och oönskat slut som, när jag lugnat mig, såklart är det helt rätta. Det är ju så med Oates, att sockervadd och bubbelgum, slisk och klet hör inte hemma här utan en obarmhärtig saga går mot sitt slut och det enda som räddar mig från att gråta är att det är så självklart och så vackert.


Något helt annat och definitivt lättare är Divergent av Veronica Roth. En urban fantasyhistoria om ett samhälle (Chicago i framtid) uppdelat i 5 fraktioner med olika signaturegenskaper ex öppenhjärtlighet, djärvhet etc. Vid 16 -års ålder får nu Beatrice välja var hon hör hemma, valet blir oväntat och konsekvenserna många. Boken är en första del i en planerad trilogi (som vanligt, cash is king) och påminner mycket om Suzanne Harpers serie Hunger Games, som jag skrivit om tidigare. Trots likheter så är det en underbar verklighetsflykt, ingen svärta eller ångest i sikte utan endast en riktigt bra historia utan konstpauser med ett intressant persongalleri och en massa action. (Det lät ju riktigt mossigt!)


The Imperfectionists av Tom Rachman är då snarast motsatsen, elegant med många tvister och vändningar så det gäller att inte ha för bråttom. Miljön är Rom och vi får följa en tidnings öde, fyllt med fint skildrade porträtt där varje kapitel nästan är som en liten novell. Inte lika fängslande som Little Bird of Heaven och absolut inte så krävande själsligt men en utmärkt bok att ta med på resan.


Vi vadar i virus annars här hemma, imorn är dock alla barnen friska för första gången den här veckan. Det har varit nätter med nässpräy, hosta och att sitta ute i kylan på altanen. Fantastiskt, tänk att krupp kan släppa på kyla och vad mysigt det kan bli när man räknar stjärnor samtidigt, finaste Osse.


2 kommentarer:

  1. Tack för fina boktips. Oates boken låter som en bok i min smak , elände och smärta gillar jag konstigt nog i böckernas och filmens värld.
    I verkliga livet slipper jag det gärna .
    Jag hoppas också att ni nu slipper alla virus för ett tag. Man måste som mamma också få återhämta sig efter nätter av vak på hemmaplan innan man går och till jobbet. Min man har jourvecka just nu och jag fastnar då framför datorn sent om kvällarna och hittar då alla de möjliga och omöjliga siterna.

    En bättre sysselsättning kanske vore att läsa eller räkna stjärnor!

    Kram Carina

    SvaraRadera
  2. Tack för tipsen, älskar att läsa så jag suger tacksamt i mig alla tips på nya böcker! :-)

    SvaraRadera