 |
Långpromenad idag på isen.
|
Inatt låg jag vaken vid 03-tiden. Jag tänkte på att det är en märklig tid, den mellan
tre och fyra på natten. Det känns som allt håller andan, väntar. På jobbet, när jag har jour på akuten, så brukar det oftast lugna ner sig vid den tiden. Mindre larm och ambulanser men då kommer samtalen från avdelningarna. Det är oftast då patienterna blir sämre, inte orkar längre och ofta dör. Mitt emellan natt och morgon, mellan sömn och uppvaknande. Det är svåra samtal, att ringa till en anhörig som kanske inte hunnit in eller inte fått förvarning om sin släktings försämrade tillstånd. Signalerna som går ut i natten, en nyvaken röst i telefonen och så tårarna, chocken. Inatt tänkte jag på er, mina patienter och anhöriga, jag hoppas ni har det bra var ni än är.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar